5 vita helger

(34 vita dagar) och det firades ordentligt igår.

Efter en dag på balkongen, lite musikpillande och kaffedrickande kände jag ett sug efter skog.

Träning och skog.

Om man skulle..?

Jo, jag joggar bort till Ursvik (3,3 km) och bränner av Ursvik Extreme (15km). 
Terrängspåret jag älskar att hata.

Bara namnet antyder ju att det inte rör sig om en svennig sågspånsslinga i skogen, nej, här snackar vi tvära kurvor, rötter och framför allt en extrem kupering. En backe kallas t ex lite skämtsamt för "S:t Persbacken". Den leder rakt upp i himlen.

Efter en 6 km kommer nästa stigning, "Backen utan slut", den går rakt upp, svänger åt höger, går rakt upp igen, maxpuls är garanterad när man väl är uppe på toppen.

I slutet på banan, som går på de vanliga spåren (5 och 10 km), finns också en lååång backe, men den är man ju van vid... men... 2007 (tror jag det var) drog man om banan, så nu finns YTTERLIGARE en "backe från helvetet" ca 1 km före mål. När man redan är halvdöd. Tack för den :)

Well, med 6,6 km transport t o r 15 km spåret, blev det ju... en HALVMARA (21,6 km)

Första halvamaran sedan år 2000 och Broloppet.

Piece of cake ;)

/R

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0